Hemlängtan ger sig inte...
Men sen gick jag upp och fixade lite lunch (tacos) till mig, och sen tillbaka till rummet, och pappa på skype.
På eftermiddagen åkte jag och shoppade med nårra av tjejerna, och dem försökte verkligen uppmuntra mig.
När jag kom tillbaka till huset så var jag gråtfärdig igen, och bestämde mig för att prata ut med min värdmamma... men hon hade inte tid för mig ikväll :( Så nu är jag här på mitt rum, vill åka hem, vill försvinna härifrån, men vill samtidigt inte ge upp.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag visste jag skulle få hemlängtan, men att jag skulle må såhär dåligt av det hade jag ingen aning om. Jag går ner i vikt, är ledsen och mår allmänt dåligt.
MEN JAG VILL INTE GE UPP!
Du fixar det här tjejen :)Första veckorna ska ju vara värst, du är kanske bara trött och utmattad efter att ha ätit så dåligt? Se till att komma ut och träffa de andra tjejerna så du får annnat och tänka på. Det blir bättre, det är jag säker på. Dåligt av värdmamman att inte ha tid att prata med dig dock :/
Kram på dig
Hoppas att du mår bättre snart. Inget kul med hemlängtan! Massa kramar från mig & hundarna!
Hej Nina! Jag har blivit väldigt sugen på att bli au pair jag med... Hur fick du kontakt? Någon bra sida att gå in på? Snällt om du svarar (:
skickar en massa kramar från norr till min favvokompis och håller tummarna för att du står ut...
Usch vad jobbigt ! Följ ditt hjärta ! Klara du inte detta nu, kan du alltid prova sen.
Ha det bra, Lycka Till !!
MÅNGA kramar från sara & Vovvarna !
fan va trist:( inte till mycket tröst men det blir lättare,med tiden. men att nästan pina sig igenom den första tiden kan vara svårt, men för mig var det definitivt värt det nu när jag ser tillbaka.i början är det så mycket som händer,och dom 3 första månaderna brukar de flesta säga går mest långsamt.
får hoppas det går uppåt snart!
