Jag tänker börja blogga igen!
www.mynina.blogg.se
Enjoy!
Vad händer nu då?
Jaja, vi få se. Jag har iallafall varit snabb med att skaffa bil igen nu när jag kom hem ^^,
Det blev en vit liten VW Polo som endast gått mellan 6-7 tusen mil :) Jättefin!
Tog en bild, men det var mörkt ute :/ Men här iallafall min vita lilla snöboll till bil :)
Jag vet inte om jag kommer uppdatera här mer. Bloggen var ju skapad för att alla skulle kunna följa mitt au pair-år. Nu är det över, så tack till alla som läste, och tack för alla kommerntarer och allt stöd :)
Home sweet home
På Landvetter flygplats, nyhemkommen :) En ful mustash-gubbe framför mig :P
Sista natten här nu
Jag har precis städat+packat klart allt. Så sängen i mitt rum är renbäddad, och därför måste jag sova där uppe. Jag gillar inte den sängen men skit samma! Imorgon åker jag!
Jag ser fram emot att komma hem, men det känns rätt konstigt att veta att jag sitter på ett flyg vid denna tiden imorgon.
Ses snart Sverige :)
Hej då-middag
Och så jag fick en hej då-present av Verena, ett fint linne och "cheese-chocolate" (nej, det är inte ostchoklad, det är bara ett insider-skämt)... och så fick jag ett kort och jag började gråta när jag läste det! Hon är en så underbar kompis! Jag hoppas hon får många roliga minnen härifrån och när hon kommer hem till Tyskland nästa år så lär vi hälsa på varandra.
Verena, jag, Malin & Bea.... Jane tog kortet.
Nu är klockan efter midnatt här och jag har en lååååång arbetsdag framför mig. Så natti natti!
Horse-ride!
Vi hade bokat för att få en entimmes tur, men vi red i lite över två timmar för samma pris :P Det var en upplevelse att rida i alla dessa backar i bergen, genom allt från lera till vattendrag. Och vi hade tur med vädret!
Jag och Verena fick "fina" hjälmar.
Denna vita pärlan fick jag rida. Hihi, hennes namn var Pearl :)
Jag ska få några bilder från Verens kamera senare... för hon lyckades ta bilder när vi red. Så det kommer mer bilder :)
Middag med Malin
Har haft fullt upp hela dagen. Story-time, muffinsbak, handlat mat, tvättat 3 proppfulla maskiner, städat & samtidigt roat och lekt med minstingen i famijen. Han var faktist på stålande humör idag (bortsett från 30 minuter på morgonen). Han tyckte tillomed om lunchen jag gjorde :O MIRAKEL! :D
Jaja, nu ska jag fixa till mig lite och sticka :)
ps. idag kom ett gäng arbetare för att lägga nytt tak på huset, de skrattade åt min dialakt! Pfft! :P hahahhaa
Ska det kännas bra eller dåligt?!
Efter det var jag ledig tills klockan fem, sen hade jag hand om barnen hela kvällen + läggdags.
När jag diskade efter middagen kom Max (den äldsta pojken) fram och frågade: "Nina, is it true you gonna leave us?"
Då hade tydligen grannens pojk fått reda på det och berättat för Max. Egentligen skulle vi berätta för barnen nu i helgen... så jag fick lite försmak på hur det kommer gå i helgen när vi berättar för de små.
Max blev rätt ledsen och deppig resten av kvällen och när han la sig sa han "I want you to stay more then one year".
När värdmamman kom hem så pratade vi lite, och plötsligt börjar hon gråta och kramar om mig och säger att hon kommer sakna mig. Och att jag har varit en jättebra au pair.
Ska jag känna mig glad som får så fina ord? Eller ska jag få dåligt samvete som valt att lämna familjen??
Jag fick lite blandade känslor ikväll, men fy f*n vad jag ser fram emot att komma hem. Trots att det bara är en vecka kvar här nu så har jag en grymm hemlängtan. Jag vill hem!!!!!
10 dagar kvar!
Men dessa 10 dagar som är kvar blir det mest jobb på.
Jag jobbar heldagar det mesta + några nätter och kvällar på det. Och så ska jag hinna med att tvätta, städa rummet och renbädda sängen. Och förstås packa och säga hej då till alla vännerna här. Vill gärna hinna med en sista shopping-runda med.
*Hoppas tiden går fort*
En rolig dag :)
Den började med sovmorgon, och sen åkte jag och Verena en sväng på Blue Ridge Parkway, men sista biten var vägen avstängd på... så vi provade en liten skumm väg upp mellan bergen istället, men vi vände rätt snabbt.
Vid ca. 14.00 mötte vi upp Elvira, Malin & Jane, och sen åkte vi till Chimney Rock. (En klippa på ett berg). Det var jättekul att se, och vi bestämde oss även för att gå och se ett vattenfall i närheten. Det blev väääääldigt mycket gående i trappor och uppförsbackar... så jag får nog en skön värk i benen imorgon :P
Sen tyckte vi att vi förtjänade en glass :) Så glass blev det!
Efter det så åkte vi till Lake Lure, för att se platsen där Dirty Dancing spelades in :) Det var oxå kul att se, men det var ju ett tag sedan filmen spelades in så allt var inte likadant längre.
Så jag såg en hel del idag, vilket var mitt mål. Jag vill ju se så mycket som möjligt nu innan jag åker, trots att det kostade 14$ att komma in på Chimney Rock-området.
På kvällen bjöd Verenas familj mig på en svensk middag ^^, De är så ledsna att jag ska åka hem.
De hade lagat "svenska köttbullar" ^^, Och det var jättegott! Men de lyckades inte slå mammas ;)
Och när jag kom hem ikväll så pratade jag lite med min värdmamma... hon har nu hittat en ny au pair som kommer bara några dagar efter att jag åker. Det är en tjej från Moldavien som redan har varit i USA i ett år och vill förlänga med en ny familj. Och så sa min värdmamma förlåt än en gång för sitt dåliga betende mot mig den senaste veckan, och hon sa att hon är så lättad nu när hon hittat en ny au pair som kan komma inom så kort.
Nu blir det kanske lite lättare för oss båda, och förhoppningsvis beter mamman sig bättre nu de sista 11 dagarna, jag ska iallafall göra mitt bästa för att kunna säga hej då som vän med henne.
Flyg bokat
Så jag är redan hemma om två veckor nu, underbart! Men trots det så känns 13 dagar som en lång tid för tillfället. Just nu vill jag bara krama om min söta lilla hund, saknar henne såååå mycket!
Jaja, nu ska jag snart sova. Barnen är hos pappan hela helgen så jag har sovmorgon (välbehövd). Har haft svårt att somna de sista dagarna, har nog inte somnat innan klockan 3 i tre dagar i rad, och som vanligt har klockan väckt mig 6.45 varje dag. Jag kan sammanfatta det såhär: jag är lite trött! :P
Ikväll åt jag middag med Elvira, Malin & Verena. Åt en BBQ-platta, som var helt okej. Jag fick nån konstig varm söt banan till maten :S Men den var god trots att den var väldigt skum.
Imorgon kväll ska vi också försöka hitta på något och på söndag fick jag en inbjudan till Verenas familj som vill bjuda mig på middag eftersom jag ska åka härifrån. Verena har verkligen en jättesnäll familj, de sa de skulle göra svenska köttbullar :) hahaha.
Natti natti!
Snart är jag hos dig igen Mysan <3 Älskade lilla hund!
2 veckor
Det är 2 veckor kvar, nu hoppas jag bara att jag fixar flygbiljetten utan problem.
Värdmamman ville verkligen verkligen verkligen att jag skulle stanna tills slutet av november iallafall, men för en gångs skull gjorde jag vad som känns bäst för mig själv. Men jag har dåligt samvete för hon får det svårt att hitta barnpassning med kort varsell.
Jag fick en fråga i en kommentar också, om jag behöver betala flyget själv.
Ja, det måste jag tyvärr.
Ses snart älskade Sverige! 2 veckor kvar bara!
Fy fan
Fy fan vad denna dagen blev kass. Igår efter samtalet med värdmamman kändes allt så bra och jag var så lättad att jag skulle åka hem tidigare... men redan imorse visade min värdmamma en ny sida.
Hon har varit så snäv, struntat i mig totalt och på nåt sätt fått mig att känna mig såååå ovälkommen.
Hon behöver kanske smälta allt lite, men jag var rädd för att hennes betende skulle ändras. Jag hade ju tänkt vara snäll och stanna tills hon får tag i en ny au pair... men allvarligt, nu efter idag är jag väldigt nära att ta 2 veckors-regeln. (Den innebär att när man bestämt sig för att åka så måste man stanna minst 2 veckor om värdfamiljen begär det).
Imorgon kväll kommer områdes-representaten hit för att skriva på alla papper, bestämma avresedatum m.m. Så jag har mindre än 1 dygn på mig att bestämma hur länge jag är villig att stanna. Men det lutar skarpt åt att jag är på svensk mark innan denna månadens slut, synd bara att jag missar halloween isåfall. Och flyget blir dyrare men det skiter jag i! Jag tänker inte stanna här och ta skit!
Picknick & ett tufft beslut
Idag var det en picknick för alla au pairer och familjer. Vi au pairer skulle stå för dessert så jag och Elvira bestämde oss för att göra cupcakes med svenska flaggan på. Det såg ut som tandkräm! Men det var gott.
Picknicken var helt okej, vi grillade, umgicks och alla värdbarn lekte.
Och så till den jobbiga delen idag:
Många vet att jag inte mått bra, att jag inte trivts här och att jag varit nära att åka hem ett flertal gånger.
Nu har jag varit här i över 2 månader och de senaste dagarna har jag funderat mycket på om det är värt att stanna här och fortsätta må dåligt, fortsätta gå ner i vikt och fortsätta gråta mig till sömns.
Igår bestämde jag att det får vara nog, så idag tog jag det jobbiga samtalet med min värdmamma som var väldigt förstående.
Jag kände mig dock rätt hemsk när hon började gråta och sa att hon var så nöjd med mig som au pair.
Såååå... jag vet inte vilket datum ännu, men innan jul kommer jag vara hemma igen. Och jag ser fram emot det!
Jag är stolt att jag vågade ta steget och prova åka iväg, och att jag klarat mig själv i ett främande land. Jag är glad att jag tog chansen att prova på au pair-livet, nu vet jag hur det är, och nu vet jag att det inte är något för mig. Jag har förbättrat min engelska. Jag har lärt mig stå på egna ben. Men nu längtar jag till den dag jag är hemma på svensk mark igen. Jag längtar efter mammas köttbullar, och efter min älskade hund.
Jag hatar att ge upp! Men jag har gett det en chans, och det får duga!
För vissa av er läsare blev nog detta besked en liten chock. Men jag ville inte berätta om mina funderingar kring åka hem innan min värdfamilj fått veta det. Men nu vet min värdmamma, så nu berättar jag.
Blue Ridge Parkway
Jag hade ingen lust att åka hem till mitt hus eftersom jag var rätt ledsen (hemlängtan) och jag visste att min värdfamilj isåfall inte skulle låta mig ha tid ifred... så jag bestämde mig för att rensa mina tankar med en tur upp i bergen.
Så jag beslöt mig för att köra 1 timme åt ena hållet på Blue Ridge Parkway och sen vända igen (en fin bergsväg som lockar mest turister). Det var sååå imponerande, det rensade inte tankarna, men det fick alla funderingar att försvinna för tillfället. Jag sa woooow för mig själv väldigt många gånger.
Alla dessa höstfärger som gick i vågor på bergen, och sen en lite molnig men otrolig solnedgång på det. Himlen ändrade färg hela tiden.
Jag körde fakist bara i 50 minuter innan jag vände... men tio minuter hit och dit :P jag vände för att jag kom till toppen på ett litet berg och därmed hamnade mitt i ett moln. Det var vitt!
Jag hade kameran i väskan och tog lite bilder.... men oj oj oj, ingen av bilderna är rättvis! Det var så mycket vackrare än bilderna kan visa, och färgerna var så starka!
Jädrig risig bild >< Men ändå.
